tisdag 3 december 2013

Klantig eller bara otur?

I söndags kväll när jag var ute en sista kisserunda med töserna gick jag bland husen, det är så fint nu med alla ljus.
Töserna gick så fint jämte mig, ingen som drog i kopplet. Några sekunder tittade jag bort och då passade Kaisa på att ställa sig framför mig. Vad händer då? Jo jag ramlar pladask över henne och landar på knäna, tar i med händerna, och vi gick på asfalt. Fy f-n så ont det gjorde...
Tack och lov hade jag tjocka vantar på mig, dom gick sönder men händerna klarade sig. Jag hade tjocka överdragsbyxor, dom gick det hål på men knäna slapp skrubbsår. Men att ramla på asfalt var inget kul. När jag låg på alla fyra kollar jag noga runt omkring mig så ingen ser mig...varför gör man så...men jag var helt ensam.
Sen var det bara att linka hem. Knäna svullnade och det gjorde riktigt ont i dom.
Hela natten hade jag mer eller mindre ont så det var svårt att sova. Min tanke var att bara det känns bättre i morgon så jag kan gå till jobbet...ville inte vara hemma igen.
Jo det gick väl hyfsat på morgonen. Visst gjorde det ont och visst var jag stel, men inget var brutet eller stukat. Men efter en dags springande på jobbet så talade dom om för mig att "Nu tar du det lugnt, låter oss vila och läka" 
Så måndagens hundträning fick vi avstå, fanns liksom inte på kartan att jag skulle kunna traska omkring på appellplanen.

Senare på kvällen började det göra mer och mer ont i vänster knä...var lite oroväckande. Hela natten hade jag så ont och när jag gick upp kunde jag inte stödja riktigt på benen. Måste erkänna att jag blev rädd...tänk om något ändå är "trasigt" i knäet. Efter ett antal värktabletter lyckades jag somna och sov några timmar.
På morgonen när jag skulle gå upp gjorde det så förbaskat ont men envis som jag är gav jag mig iväg...trodde att det skulle bli bättre när man är i lite rörelse.
Det har varit en jäkla tuff dag men jag tog mig igenom den..."duktig eller dum"...inte vet jag.
Men ni skulle se mig när jag skulle in i bilen...kunde ju knappt böja på benet, det gjorde ju så ont. Inte vet jag hur men jag lyckades krångla mig in. Sen skulle benet lyftas och få foten på kopplingen...det var en historia för sig. Egentligen var jag nog en liten fara i trafiken...

När jag kom hem plockade jag fram mina kryckor som jag hade när jag gick med benet och foten gipsat. Det blev en liten avlastning, behöver inte stödja fullt på benet. Letade fram värktabletterna jag fick så dom ska jag ha i beredskap till natten.
Mannen har fått ansvar för rastning av töserna, så får jag vila...

I morgon är det en ny dag, en lite lättare arbetsdag (tror jag) och så är det rallylydnadskursen på kvällen. Då ska jag vara i gång igen...

Ha en trevlig kväll!





torsdag 28 november 2013

Vart tar tiden vägen?

Jag hänger inte riktigt med...tiden bara rusar iväg.
Förra veckan var händelserik och helgen gick i "festens tecken".

Men jag börjar med måndagen. När jag var ute i stallet tog jag töserna och gick till det stora inhägnade skogsområdet där dom skulle få springa av sig. Den stora grinden var öppen så jag drog slutsatsen att där inte var någon inne...jag har ifs aldrig mött någon där. Efter en stund börjar Nicita vädra, kopplar henne snabbt och får tag på Kaisa, som tack och lov inte märkt att där var något. Jag kollar runt och vad ser jag...jo ett rådjur som springer omkring, har fått syn på oss och blir rädd. Han springer mot grinden...den hade jag stängt...så det blir lite panik. Han springer längs med stängslet och är allmänt rädd, jag snabbar mig med töserna som gärna vill följa efter den stackarn, ut genom grinden och ner till stallet. Sen ser jag hur han springer över vägen och in i den öppna skogen. 

Måndag kväll har vi hundträning på klubben men jag stannade hemma. Töserna hade varit ensamma en hel del och jag ville inte lämna Kaisa ensam, husse var ju i Dubai...så vi myste hemma istället...även om Nicita hellre hade åkt till klubben.

Tisdagen myste vi igen...sista kvällen som gräsänka ;)

På onsdagen hade vi Rallylydnadskursen avancerad/mästarklass. Det är intressant och se hur dom utvecklas, både hundar och förare, hur dom tänker när nya skyltar ska läras in. Dom har lite olika teorier och det blir många diskussioner...ett gäng härliga rallybrudar ;)

På torsdagen var jag och Icka på Wapnö julmarknad och jag har aldrig handlat så mycket godsaker där innan. Vi provsmakade oss mätta :) Det var lite kallt så vi tänkte gå in i slottet och fika med våfflor, dom gjorde reklam för det ute på gården. Men så besvikna vi blev...det var INTE inne i slottet utan i stora tält...hur mysigt var det? inte alls så vi struntade i det.

På fredagen jobbade jag bara på förmiddagen och skulle fixa en massa hemma på eftermiddagen...men så blev det inte. Efter en tur med töserna tänkte jag vila en stund, en stund som blev nästan 2 timmar...tror jag behövde det. Sen skulle jag fixa mig till kvällens personalfest...vilken härlig kväll det blev. Vi hade gjort det som ett knytkalas och vilken fröjd för ögat när man såg allt uppdukat på långbordet...och det blev en fröjd för magen...så mycket gott.

På lördagen var jag ganska seg och då är det gött att ha en husse som gärna går långpromenader med töserna. Jag skulle ju handlat på fredagen men då sov jag så det fick bli en tur idag istället.
Det blev inte mycket gjort denna dag...och på kvällen var det åter dags för fest, klubbfest. Åter en massa god mat även här en massa olika rätter uppdukade...ett stort tack till Stefan Dahlhielm som fixat allt. Först all mat sedan ostbricka med olika tillbehör och det avslutades med kaffe och äppelkaka med vaniljsås. Å det blev alkoholfritt vin så det var gott att kunna köra hem...

Så blir det då söndag en dag som jag verkligen är seg. Var inte utanför dörren innan kvällen. Sov ganska länge, pysslade lite hemma och eftermiddagen tillbringade jag i tv-soffan och tittade på engelsk fotboll.
Sista söndagen i november är det och det innebär Biokvällen. Vi var 8 tjejer som gick och tittade på "Mig äger ingen" en film som jag verkligen kan rekommendera...en gripande film. Jag hörde att hon som skrivit boken tyckte att det missades en del saker som hon ville skulle vara med så jag tänker skaffa boken och läsa den. Det är ju oftast så, allt i boken kan ju inte komma med på filmen.
Kvällen avslutades på Harrys och det hör liksom till att äta kycklingvingar så det blev det...kladdigt som attan att äta men bara så gott.

Så är det åter måndag. Först jobba, sen stallet och denna kväll åkte jag och Nicita till klubben och tränade. Jag kände mig lite konstig i kroppen och frös...det är något på gång...och mycket riktigt. Hade feber och hela natten frös jag så jag skakade och inte nog med detta så åkte jag på en urinvägsinfektion. Det vara bara att ringa och sjukanmäla sig...inte kul alls.
Tisdagen sov jag bort, hörde inte ens när Icka kom hem på lunchen och tog ut töserna...jag som brukar vakna vid minsta ljud. På kvällen var det CL, Chelsea så klart, som jag skulle titta på...skulle...hur ofta händer det att jag till och från sover under en Chelsea-match.
Jag frös så jag skakade, låg påklädd under dubbla täcken och Nicita jämte mig som skulle hjälpa till att värma mig.

Så på onsdagen fick jag också stanna hemma, kände mig lite bättre, skönt. Behövde ingen penicillin utan blev ordinerad att dricka mycket och gärna något surt...citronvatten eller tranbärsdricka...det fick bli pressad citron i både kallt och varmt vatten.
Bilen skulle besiktigas men först skulle den till Vianor för att släcka ner den förbaskade kontrollampan för airbag som bara vill lysa. Det var en nervös resa från Vianor till besiktningen...hade stenkoll på lampan. Äntligen vår tur, lampan är släckt och är så hela tiden. Bilen gick igenom och jag kunde andas ut.
På kvällen var det åter rallylydnadskursen och jag tog mig dit. Anki hade gjort en tight klurig bana, den var inte enkel, en riktig utmaning. Det blev ett gäng koncentrerade tjejer som tog sig runt, fanns inte tid till att slappna av en enda sekund...och dom klarade det bra. Vi filmade dom och det är nyttigt...många kommentarer när vi tittade på den.
När jag kom hem var jag helt slut så jag kröp ner i sängen och har sovit nästan hela natten...utan dubbla täcken ;)

Idag var jag åter på jobbet...kändes skönt men så trött jag var efter dagens pass. När jag kom hem var jag och töserna ute en liten runda, lite mat i magen sen kröp jag ner i sängen, somnade gott och sov i 2 timmar. I kväll blir det inga aktiviteter, bara chilla, så jag orkar med morgondagen.

Ja just det...det kom 27 bilder från sonen. Han har det gott i värmen. Det har gått 3 månader sedan han åkte, bara 9 månader kvar tills han kommer hem...om han nu inte stannar.

Å så lyser kontrollampan igen....




söndag 17 november 2013

Helgen som varit!

I fredags kväll hade vi ett litet födelsedagskalas. Vi beställde hem köttplanka och fiskplanka från Folkparksgrillen...något jag kan rekommendera.


 
 
I går var jag och Anki på Falkenbergs brukshundklubb på deras KM. Anki skulle döma rallylydnaden och jag följde med som skrivare. Det blåste riktigt kallt men alla ekipagen spred en värme...glada positiva hundar med sina mattar.
När vi var klara gick vi in i klubbstugan där vi blev bjudna på lunch och fika. Falkenberg är en trevlig klubb att komma till, man känner sig alltid välkommen.
 
Idag har vi haft ett kanonväder, nästan vår i luften. Vi har varit i skogen tillsammans med Marje med Oden och Ylva med Spike. Vi gick en lång runda och mitt i skogen körde vi ett sök. Ylvas lille Spike är en helt underbar liten goldenkille...han älskar sin matte, gör allt för henne. Som han letade när Ylva hade gömt sig...han kommer att gå långt.
Oden gjorde också ett kanonjobb och även Nicita. Det gick i 360 knyck, hörde hur hon for omkring...ja vi hade ett gäng duktiga sökhundar. Kaisa fick bara titta på...går ju inte att släppa henne. Som vanligt fikade vi och sedan tränades det lite av varje. 

lördag 16 november 2013

En grå dag på stranden

2013-11-15
Det är så längesedan vi var på Östra Stranden så vi tog oss dit. Det var grått och lite småregn, det blåste bra så mössan åkte på.
Vi var nästan ensamma, vilket var skönt för då kunde Nicita få rusa av sig. Kaisa fick gå i sele och flexikoppel, hon har en förmåga att dra upp i dynerna och det går ju inte när hon inte hör när jag ropar på henne.

 
Lite vågor på havet

 
En mulen dag

 
Mycket tång på stranden

 
En tom back är allt som är kvar från festen...

 
...plus några burkar man glömt ta med sig

 
Väntar på sol och sommar

 
 Nicita

 
 Kaisa

 
Sniffar i tången, kan kanske finnas något gott

 
Fin kontakt, frivilligt fritt följ, tränger något

söndag 10 november 2013

Rally och åter rally

I måndags var jag och Marje och tränade på klubben. Det blev rallylydnad, vanlig lydnad och lite "trams". Kaisa fick ett litet träningspass, kunde lotsa henne med teckenspråk och hon var riktigt duktig...gamla fina Kaisa.

I onsdags startade Anki upp en rallylydnadskurs avancerad/mästarklass där jag är med som hjälpinstruktör. Ett gäng superduktiga rallybrudar som vi snart kommer att få se på tävlingsbanan. Kursen är inne på Halmstad Hundarena...lyxigt att slippa stå ute.

Idag har vi haft en träningstävling i rallylydnad. Vi hade ekipage i alla klasserna och det var riktigt kul. Anki hade gjort kluriga och ibland lite tighta banor, dom var utmanande och så ska det vara.
Klubben har flera nya ekipage som till nästa tävlingssäsong ska ge sig ut på tävlingsbanan.
Nicita var fullständigt tossig när jag tränade henne...inte kan man tro att hon är 8 år :)

När jag skulle skriva verksamhetsberättelsen för Rallylydnaden år 2013 roade jag mig med att titta på resultaten för året. Det är imponerande så många duktiga ekipage vi har, drygt 20 som under året gjort många många bra tävlingar med höga poäng och massor av uppflyttningar i dom olika klasserna. Några som började med rallylydnad i våras och som nu är uppflyttade till avancerad klass. Det ska bli spännande att följa alla dessa rallybrudar under nästa tävlingssäsong.

lördag 2 november 2013

Trevlig helg!













Jag har laddat upp med godis för något bus har dom aldrig dom som ringer på dörren!

Ha en trevlig helg!