Jag hänger inte riktigt med...tiden bara rusar iväg.
Förra veckan var händelserik och helgen gick i "festens tecken".
Men jag börjar med måndagen. När jag var ute i stallet tog jag töserna och gick till det stora inhägnade skogsområdet där dom skulle få springa av sig. Den stora grinden var öppen så jag drog slutsatsen att där inte var någon inne...jag har ifs aldrig mött någon där. Efter en stund börjar Nicita vädra, kopplar henne snabbt och får tag på Kaisa, som tack och lov inte märkt att där var något. Jag kollar runt och vad ser jag...jo ett rådjur som springer omkring, har fått syn på oss och blir rädd. Han springer mot grinden...den hade jag stängt...så det blir lite panik. Han springer längs med stängslet och är allmänt rädd, jag snabbar mig med töserna som gärna vill följa efter den stackarn, ut genom grinden och ner till stallet. Sen ser jag hur han springer över vägen och in i den öppna skogen.
Måndag kväll har vi hundträning på klubben men jag stannade hemma. Töserna hade varit ensamma en hel del och jag ville inte lämna Kaisa ensam, husse var ju i Dubai...så vi myste hemma istället...även om Nicita hellre hade åkt till klubben.
Tisdagen myste vi igen...sista kvällen som gräsänka ;)
På onsdagen hade vi Rallylydnadskursen avancerad/mästarklass. Det är intressant och se hur dom utvecklas, både hundar och förare, hur dom tänker när nya skyltar ska läras in. Dom har lite olika teorier och det blir många diskussioner...ett gäng härliga rallybrudar ;)
På torsdagen var jag och Icka på Wapnö julmarknad och jag har aldrig handlat så mycket godsaker där innan. Vi provsmakade oss mätta :) Det var lite kallt så vi tänkte gå in i slottet och fika med våfflor, dom gjorde reklam för det ute på gården. Men så besvikna vi blev...det var INTE inne i slottet utan i stora tält...hur mysigt var det? inte alls så vi struntade i det.
På fredagen jobbade jag bara på förmiddagen och skulle fixa en massa hemma på eftermiddagen...men så blev det inte. Efter en tur med töserna tänkte jag vila en stund, en stund som blev nästan 2 timmar...tror jag behövde det. Sen skulle jag fixa mig till kvällens personalfest...vilken härlig kväll det blev. Vi hade gjort det som ett knytkalas och vilken fröjd för ögat när man såg allt uppdukat på långbordet...och det blev en fröjd för magen...så mycket gott.
På lördagen var jag ganska seg och då är det gött att ha en husse som gärna går långpromenader med töserna. Jag skulle ju handlat på fredagen men då sov jag så det fick bli en tur idag istället.
Det blev inte mycket gjort denna dag...och på kvällen var det åter dags för fest, klubbfest. Åter en massa god mat även här en massa olika rätter uppdukade...ett stort tack till Stefan Dahlhielm som fixat allt. Först all mat sedan ostbricka med olika tillbehör och det avslutades med kaffe och äppelkaka med vaniljsås. Å det blev alkoholfritt vin så det var gott att kunna köra hem...
Så blir det då söndag en dag som jag verkligen är seg. Var inte utanför dörren innan kvällen. Sov ganska länge, pysslade lite hemma och eftermiddagen tillbringade jag i tv-soffan och tittade på engelsk fotboll.
Sista söndagen i november är det och det innebär Biokvällen. Vi var 8 tjejer som gick och tittade på "Mig äger ingen" en film som jag verkligen kan rekommendera...en gripande film. Jag hörde att hon som skrivit boken tyckte att det missades en del saker som hon ville skulle vara med så jag tänker skaffa boken och läsa den. Det är ju oftast så, allt i boken kan ju inte komma med på filmen.
Kvällen avslutades på Harrys och det hör liksom till att äta kycklingvingar så det blev det...kladdigt som attan att äta men bara så gott.
Så är det åter måndag. Först jobba, sen stallet och denna kväll åkte jag och Nicita till klubben och tränade. Jag kände mig lite konstig i kroppen och frös...det är något på gång...och mycket riktigt. Hade feber och hela natten frös jag så jag skakade och inte nog med detta så åkte jag på en urinvägsinfektion. Det vara bara att ringa och sjukanmäla sig...inte kul alls.
Tisdagen sov jag bort, hörde inte ens när Icka kom hem på lunchen och tog ut töserna...jag som brukar vakna vid minsta ljud. På kvällen var det CL, Chelsea så klart, som jag skulle titta på...skulle...hur ofta händer det att jag till och från sover under en Chelsea-match.
Jag frös så jag skakade, låg påklädd under dubbla täcken och Nicita jämte mig som skulle hjälpa till att värma mig.
Så på onsdagen fick jag också stanna hemma, kände mig lite bättre, skönt. Behövde ingen penicillin utan blev ordinerad att dricka mycket och gärna något surt...citronvatten eller tranbärsdricka...det fick bli pressad citron i både kallt och varmt vatten.
Bilen skulle besiktigas men först skulle den till Vianor för att släcka ner den förbaskade kontrollampan för airbag som bara vill lysa. Det var en nervös resa från Vianor till besiktningen...hade stenkoll på lampan. Äntligen vår tur, lampan är släckt och är så hela tiden. Bilen gick igenom och jag kunde andas ut.
På kvällen var det åter rallylydnadskursen och jag tog mig dit. Anki hade gjort en tight klurig bana, den var inte enkel, en riktig utmaning. Det blev ett gäng koncentrerade tjejer som tog sig runt, fanns inte tid till att slappna av en enda sekund...och dom klarade det bra. Vi filmade dom och det är nyttigt...många kommentarer när vi tittade på den.
När jag kom hem var jag helt slut så jag kröp ner i sängen och har sovit nästan hela natten...utan dubbla täcken ;)
Idag var jag åter på jobbet...kändes skönt men så trött jag var efter dagens pass. När jag kom hem var jag och töserna ute en liten runda, lite mat i magen sen kröp jag ner i sängen, somnade gott och sov i 2 timmar. I kväll blir det inga aktiviteter, bara chilla, så jag orkar med morgondagen.
Ja just det...det kom 27 bilder från sonen. Han har det gott i värmen. Det har gått 3 månader sedan han åkte, bara 9 månader kvar tills han kommer hem...om han nu inte stannar.
Å så lyser kontrollampan igen....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar