Hundar för hela slanten...

 

Det mesta handlar om hundarna och rallyträningen, mellan varven blir det lite hästpyssel.

Vi fortsätter med alla möjliga "hjälpmedel" för att få till ett bra resultat. På kursen vi går hjälps vi åt med att tipsa varandra och jag och Nicita får olika tips som vi ska testa. Nu har vi kommit en bra bit på vägen, nu gäller det för mig att ha tungan rätt i mun...alltså det handlar om mina händer.

När vi tränar tänker jag, är fokuserad, ska bara va det på tävling också...enkel eller hur?

Ja "Busenkelt" säger kompisarna.

Under veckan har jag tränat och tränat och externbelöningen fungerar bra...jag ska inte ha godis i fickan...Varierar antal skyltar innan godisbelöningen kommer, belönar med rösten på banan och försöker att inte ha så bråttom utan vid alla stopskyltar tar jag en "andningspaus"...samlar ihop oss...framför allt mig själv.

 

I går va det dags för tävling. Det blev en lång väntan vilket inte är speciellt bra för oss.

Jag skulle till stallet innan tävlingen som va i Falkenberg. Vi skulle ha banvandring kl 13.00 så jag siktade in mig på att vara på plats 45 minuter innan...hade startnummer 26 så det skulle finnas gott om tid att rasta och värma upp.

Räknade på hur lång tid stallet skulle ta, hur lång tid det tar att köra till Falkenberg...men det blev ingen bra uträkning. Allt gick mycket snabbare så jag var på plats redan kl 11.30.

 

Jag anmälde oss, tjabbade med kompisar, rastade länge, tjabbade igen innan det var dags för banvandringen. Sedan var det bara att vänta och väntan blev lång.

Tack och lov hade vi ett strålande väder...men att vänta och vänta...inget hit för oss.

När det då äntligen va dags för oss kändes det inte helt ok. Hörde "frökens" röst...sträck på dig, fokusera, andas, handen....men vi hann inte långt innan jag "slutade lyssna"...att det ska vara så jäkla svårt. Nicita började ljuda lite, inte mycket men tillräckligt för att jag glömmer allt. Lyckades skärpa till mig lite, gjorde andningspauserna. Det va en lättnad att komma i mål. Jag trodde att en av skyltarna skulle ge minus 10 poäng, f-n med...ville ju så gärna klara 70 poäng. Efter banan och sedan honnören, sitt kvar på höger sida, gick jag fram till kompisarna...skit med med skylten sitt framför, blev ju fel övning. Nej det blev det inte säger dom andra...du får avdrag för snett sättande kan bli minus 3. Men se det trodde jag inte riktigt på...

Så kom resultaten upp...trodde inte att det va sant 89 poäng...yes vi har klarat oss vi är uppflyttade till Mästarklassen.

 

Det va en lyckad dag för oss alla...massor av grattande till höger och vänster. Det är så härligt när man kan glädjas över varandras framgångar och att vi stöttar och puschar när det behövs. Det blev lite firande på kvällen, vi har ju äntligen lyckats.

 

Tack Anki som filmade oss...det ser lite bättre ut än det kändes.

 

 

 

Idag var det dags för SBK Halmstads lydnadstävling och appelltävling. Jag och Gittan skulle sitta på sekreteriatet, första gången sedan vår utbildning. Allt gick kanon...jäklar va duktiga vi är...Tävlingen tog sina timmar, man blev lite mör både i huvud och kropp...2 heldagar sätter sina spår. Tur att Anki hade gjort en god lunch som gav energi.

Husse och Töserna va i stugan och röjjde så nu i kväll är vi alla behagligt trötta. I morgon blir det träning, högerhandling och mästarklassens skyltar.
Så ska jag titta lite på Ankis fortsättningskurs, hade ju dom sist och gav dom läxa...ska kolla att dom gjort den *s*