Sen till Mickedala och filma tjejerna på deras dressyrträning...fasiken så duktiga dom är. Efter träningen och när alla hästar fått sitt träffades vi i cafeterian för lite snack...jaja lite och lite...faktiskt ganska mycket. Men vad annat kan det bli med 9 pratglada tjejer. Vi åt pizza och blåbärspaj...en helmysig kväll.
Vi skulle kolla filmen och analysera men tiden bara rann iväg så jag fick skippa filmen...skulle ju hem till CL-finalen.
Å du milde tid vilken final det blev. Jag var helt genomsvett och hjärtat hoppade upp i halsgropen flera gånger. Att jag inte dog dom sista 10 minuterna när Bayern gjorde mål...men vad f-n ska vi inte vinna. Då kommer Drogba och sätter den....yeeeeesss, matchen lever. Förlängningen blir ytterligare påfrestande för mitt arma hjärta. Bayern får en straff...jaha där var den finalen förlorad...men ett under kom...Chec tar straffen. Herre du milde tid...att soffan höll. Men sen blir det något jag tycker att synd...det ska avgöras på straffar, att man inte att under 90 minuter plus 2 x 15 minuter kan avgöra.
Jag vågade knappt titta...tokig tycker många...men jag är som jag är.
Det blir "mina" grabbar som vinner Glädjen är stor, kan knappt inte fatta det. Sms:en haglar in från alla mina chelsea-kompisar...Vi har vunnit CL...kan ni fatta.
 |
| Chelsea...CL-vinnarna |
 |
| Glädjen är stor |
 |
| Matchvinnarna |
 |
| Lyckliga...bara förnamnet |
 |
| Här hade jag velat vara med |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar